Svenska filmer tips



Svenska filmer passar naturligtvis in även i de andra kategorierna, men eftersom vi svenskar ibland känner för att se just en svensk film har jag gjort en speciell avdelning för dem här.

Sprängaren

Sprängaren är en film av Colin Nutley som bygger på en roman av Liza Marklund. Nutley har förklarat att han inspirerats av Marklunds böcker eftersom de så bra visar hur mycket pondus svenska kvinnor har och att de kan uttrycka sin åsikt som få andra kvinnor i världen.
Filmen handlar om en kvinnlig journalist som är chef över flera andra och ska bevaka olika sprängningsdåd som utförts på OS-arenor. Hon väljer att anta ett något annorlunda perspektiv än vad man kanske förväntar sig. Helena Bergström spelar förstås den tuffa journalist-bitchen som är riktigt störig.
Jag tycker nog att karaktärerna är lite för stereotypa, det känns som om de föreställer urtyper för fördomar om olika yrkesgrupper och människosorter. Kanske är det replikerna eller t.o.m. manuset som är lite svagt, för jag tycker själva filmen som sådan är bra gjord. Dramatiskt filmat, snygga klipp, mycket drag i de mer actionfyllda scenerna. När den är dramatisk berör den mycket.


Torsk på Tallinn

Torsk på Tallinn är en film med Killing-gänget och den handlar om några grabbar som åker på datingserviceresa till Estland. Det är helt enkelt en massa patetiska typer som ska ragga brudar.
Många tycker ju att Killinggänget är så himla roliga, men det känns som om ingen egentligen garvar åt dem. Humorn är nästan lite intern och skämten duggar glest. Pretto är ordet. Det här är annars den typen av humor som man skrattar åt när filmen väl är avstängd, kanske t.o.m. flera år senare. Kanske inte så mycket medan den rullar.


Vuxna människor

Vuxna människor handlar om relationer: giftermål, skilsmässa och otrohet. Visst har den sina stunder men den är rätt segt, trist och klyschig. Jag såg den med ca fyra års mellanrum och andra gången dröjde det till mitten av filmen innan jag insåg att jag sett den en gång förut. Säger en del. Det enda riktigt roliga är Persbrandts unge som hela tiden frågar om döden. Igenkänningsfaktorn kan framkalla en del skratt också.



Svensk film får ofta kritik för att vara alltför bred eller lågbudget men på senare år har det börjat komma riktigt bra svenska filmer. Jag hoppas kunna utöka den här avdelningen.